av med bandaget och på med "fotskyddet"
vid 12-tiden idag ringde mamma och sa att läkaren hade kollat närmare på bilderna nu.
(shit tänke jag, för det betyde att jag skulle opereras. och lite fjantig som jag kan vara xD så kände jag någon tår bränna i ögonen, , satt dessutom i matsalen där alla skulle upptäcka om en tårflod skulle rinna ner på bordet )
men till min stora glada överaskning så säger mamma att jag bara ska få någon slags skena.
så vid ett möter jag upp henne, och sen vid 2 hoppar jag in på rummet dit ?läkaren? kallat in mig.
Där får jag bara ett fotskydd. Kenneth trodde att jag skulle ut och spela fotboll xD
som asgt ett dubbelt fotskydd, kanske för dryghetens skull kanske jag lägger ut en fiiiiiiiiiin (A) bild på min lilla fot xD
Visstja, tack ni som står ut med mig ( både i skolan och hemmet) som hjälper mig med att bära mina skolböcker, böra matbricka, och göra allt så mkt lättare för mig. .
TACK!
det känns som jag säger "tack" väldigt mkt numer, men det finns verkligen personer jag vill tacka , dom som ställer upp och finns där för mig, ex. en du vet vem du är. =)
Numer då kryckorna kom in så känner jag att jag har tröttnat på att be om hjälp, och känner mig som en börda för många. börjar även komma på att jag kanske för ofta ber om för mkt hjälp, för ofta och av samma person. Känns som jag tar mer än jag får ta. ...
Måste börja inse att jag inte kan rädda värden, inte ens någon enstaka person...
(shit tänke jag, för det betyde att jag skulle opereras. och lite fjantig som jag kan vara xD så kände jag någon tår bränna i ögonen, , satt dessutom i matsalen där alla skulle upptäcka om en tårflod skulle rinna ner på bordet )
men till min stora glada överaskning så säger mamma att jag bara ska få någon slags skena.
så vid ett möter jag upp henne, och sen vid 2 hoppar jag in på rummet dit ?läkaren? kallat in mig.
Där får jag bara ett fotskydd. Kenneth trodde att jag skulle ut och spela fotboll xD
som asgt ett dubbelt fotskydd, kanske för dryghetens skull kanske jag lägger ut en fiiiiiiiiiin (A) bild på min lilla fot xD
Visstja, tack ni som står ut med mig ( både i skolan och hemmet) som hjälper mig med att bära mina skolböcker, böra matbricka, och göra allt så mkt lättare för mig. .
TACK!
det känns som jag säger "tack" väldigt mkt numer, men det finns verkligen personer jag vill tacka , dom som ställer upp och finns där för mig, ex. en du vet vem du är. =)
Numer då kryckorna kom in så känner jag att jag har tröttnat på att be om hjälp, och känner mig som en börda för många. börjar även komma på att jag kanske för ofta ber om för mkt hjälp, för ofta och av samma person. Känns som jag tar mer än jag får ta. ...
Måste börja inse att jag inte kan rädda värden, inte ens någon enstaka person...
Kommentarer
Trackback
