suck....
Jag var tydligen inte så stark som jag trodde...
Lite foton och musik och minnen kan göra mkt.
Näe nu får jag ge mig.
Det är glömt, det är verkligen, det är bara.. det var ju ändå en del av mitt liv.
Fast som man säger att då en person dör så föds oftast en ny.
& då han försvann så kom en annan person i mitt liv som också är en stor del av mitt liv. Den personen kom iförsig innan den andra personen försvann, men "en dog och en föddes" . men jag är nog nöjd över hur det är nu.
Över dom personerna som finns i mitt liv.
Ni är oersättliga!
Jag vet att jag hade sagt att det skulle hålla förevigt och nu är det borta.
Men även fast jag säger att ni alltid kommer betyda så mkt för mig och kommer finnas för evigt. så kommer jag ha rätt denna gång. Det är förvissa inte samma sak, "killar kommer och går, men vänner består" eller vad man nu säger.
Men jag vill bevisa motsatsen, att killar inte alls kommer och går, att det verkligen finns något så måktigt som heter kärlek!
Jag tror att det gör det, jag tänker inte förklara varför^^ , men jag vet att det finns något som heter kärlek, frågan är bara vart den finns och vart den besvaras...?!
Nu är allt det förflutna glömt, det är bara dock lite minnen som spökar, men det är glömt, det kan jag försökra alla om, det är glömt för länge sen.
Jag blev ihop med en person, och gjorde slut med en annan.
nu är jag berädd att gå vidare, så som jag varit så länge.
Men en vän sa till mig att det inte spelar någon roll om jag glömt honom, för det är så mkt annat som påverkar det som drar mig ner i hålet.
Hon har nog rätt, för om allt vore bra, varför ser jag bara mörker då?
Jag hamnar ofta i mina egna tankar då jag glömmer att le.
Jag har lärt mig nu ( hoppas jag) att se till att vara bättre kontacktbar då någon vill mig något, så jag inte fastnar i den värd /hål/mörker jag dras till. Men då någon säger mitt namn så lyckas jag komma ur mitt huvud för att upptäcka att vännerna tittar oroligt och frågande på mig.
Då ler jag hastigt och då ger dom sig lite tveksamt så kan jag återgå till skuggorna.
Men jag måste vara mer försiktig. asså visst jag vill inte vara här, det tror jag inte. men kraften som drar mig ner är stark.
Lisa nillson- Långsamt farväl
Jag önskar jag kunde säga att de är en fas vi går igenom
En storm vi måste orka rida ut
Och jag önskar jag kunde säga att vi klarar det tillsammans
Att allting kommer ordna sig till slut
Men hur säger man till nån att här tar vägen slut
Och hur säger man till nån att häjrtat längtar ut
Ref:
Jag kan inte ljuga för dig, du känner mig alltför väl
Om du ser mig i ögonen så säger dom
att vi kan bara vara dom vi är
så ge mig inga skäl, för vad vi än kallar det
så är det bara ett långsamt farväl
Här är din drottning utan krona
Likgiltig och trött
En sorglig figur, som du aldrig riktigt mött
Och när jag ser mig över axeln på åren som bara gick
Ser jag allt som gick förlorat men också allting som vi fick
Och vad säger man till nån som vill börja om igen
Då det redan är försent, då man redan är på väg
Ref...
Jag tvår mina händer i kärlekens namn
Du kan vinna allt, du förlorar ibland
Men vägen som vi färdas på, den leder,
den leder ingenstans
Jag kan inte ljuga för dig, du känner mig alltför vl
Om du ser mig i ögonen
För vi kan bara vara dom vi är
så ge mig inga skäl, för vad vi än kallar det
så är det bara ett långsamt farväl
( Känner mig alltför väl
Se mig i ögonen )
För vi kan bara vara de vi är
så ge mig inga själ, för vad vi än kallar det
så är det bara ett långsamt farväl
bara en låt jag lyssnar på nu, det talar kanake om kärlek, men för mig så säger vissa menigar så mkt mer. inte så bra att lyssan på kanske om man vill försöka vara possetiv, men som jag har sagt, det tar den tid det tar. Jag försöker, och ska lyckas på något sätt, men frågan är hur tar jag mig upp... ?
ps. Det gick bra för vår del, men jag hoppas fortfarande att det funkar för er också *hoppas, hoppas så himla mkt! * =D
Lite foton och musik och minnen kan göra mkt.
Näe nu får jag ge mig.
Det är glömt, det är verkligen, det är bara.. det var ju ändå en del av mitt liv.
Fast som man säger att då en person dör så föds oftast en ny.
& då han försvann så kom en annan person i mitt liv som också är en stor del av mitt liv. Den personen kom iförsig innan den andra personen försvann, men "en dog och en föddes" . men jag är nog nöjd över hur det är nu.
Över dom personerna som finns i mitt liv.
Ni är oersättliga!
Jag vet att jag hade sagt att det skulle hålla förevigt och nu är det borta.
Men även fast jag säger att ni alltid kommer betyda så mkt för mig och kommer finnas för evigt. så kommer jag ha rätt denna gång. Det är förvissa inte samma sak, "killar kommer och går, men vänner består" eller vad man nu säger.
Men jag vill bevisa motsatsen, att killar inte alls kommer och går, att det verkligen finns något så måktigt som heter kärlek!
Jag tror att det gör det, jag tänker inte förklara varför^^ , men jag vet att det finns något som heter kärlek, frågan är bara vart den finns och vart den besvaras...?!
Nu är allt det förflutna glömt, det är bara dock lite minnen som spökar, men det är glömt, det kan jag försökra alla om, det är glömt för länge sen.
Jag blev ihop med en person, och gjorde slut med en annan.
nu är jag berädd att gå vidare, så som jag varit så länge.
Men en vän sa till mig att det inte spelar någon roll om jag glömt honom, för det är så mkt annat som påverkar det som drar mig ner i hålet.
Hon har nog rätt, för om allt vore bra, varför ser jag bara mörker då?
Jag hamnar ofta i mina egna tankar då jag glömmer att le.
Jag har lärt mig nu ( hoppas jag) att se till att vara bättre kontacktbar då någon vill mig något, så jag inte fastnar i den värd /hål/mörker jag dras till. Men då någon säger mitt namn så lyckas jag komma ur mitt huvud för att upptäcka att vännerna tittar oroligt och frågande på mig.
Då ler jag hastigt och då ger dom sig lite tveksamt så kan jag återgå till skuggorna.
Men jag måste vara mer försiktig. asså visst jag vill inte vara här, det tror jag inte. men kraften som drar mig ner är stark.
Lisa nillson- Långsamt farväl
Jag önskar jag kunde säga att de är en fas vi går igenom
En storm vi måste orka rida ut
Och jag önskar jag kunde säga att vi klarar det tillsammans
Att allting kommer ordna sig till slut
Men hur säger man till nån att här tar vägen slut
Och hur säger man till nån att häjrtat längtar ut
Ref:
Jag kan inte ljuga för dig, du känner mig alltför väl
Om du ser mig i ögonen så säger dom
att vi kan bara vara dom vi är
så ge mig inga skäl, för vad vi än kallar det
så är det bara ett långsamt farväl
Här är din drottning utan krona
Likgiltig och trött
En sorglig figur, som du aldrig riktigt mött
Och när jag ser mig över axeln på åren som bara gick
Ser jag allt som gick förlorat men också allting som vi fick
Och vad säger man till nån som vill börja om igen
Då det redan är försent, då man redan är på väg
Ref...
Jag tvår mina händer i kärlekens namn
Du kan vinna allt, du förlorar ibland
Men vägen som vi färdas på, den leder,
den leder ingenstans
Jag kan inte ljuga för dig, du känner mig alltför vl
Om du ser mig i ögonen
För vi kan bara vara dom vi är
så ge mig inga skäl, för vad vi än kallar det
så är det bara ett långsamt farväl
( Känner mig alltför väl
Se mig i ögonen )
För vi kan bara vara de vi är
så ge mig inga själ, för vad vi än kallar det
så är det bara ett långsamt farväl
bara en låt jag lyssnar på nu, det talar kanake om kärlek, men för mig så säger vissa menigar så mkt mer. inte så bra att lyssan på kanske om man vill försöka vara possetiv, men som jag har sagt, det tar den tid det tar. Jag försöker, och ska lyckas på något sätt, men frågan är hur tar jag mig upp... ?
ps. Det gick bra för vår del, men jag hoppas fortfarande att det funkar för er också *hoppas, hoppas så himla mkt! * =D
Kommentarer
Trackback
