that´s how it is
Teather, det har jag väl aldrig varit bra på, men jag trodde att jag var tillräckligt bra för att kunna lura alla & le.
men..
En vän drog mig undan idag och sa att jag itne kunde glömma allt bara så där, vilket jag hade sagt att jag skulle göra.
Jag svarade att det kanjag väl visst, han hade ju sårat mig så , så han är nog glömd, fortare än någon trodde, även jag.
Men svaret blev att jag inte mår bra, och det beror inte bara på honom, utan hela mitt liv.
Hela mitt liv täntke jag, shit, ja allt är kanske inte bra.
Jag svarade att jag kanske trodde och tänkte att om jag försökte lura mig själv och alla att jag var ute ur detta hål så kanske jag och alla skulle tro på det.
Svaret blev att ajg måste öka min självkänsa och det skulle hon hjälpa mig med. allt det hon sa till mig var så himla fint och jag blev så rörd.
(men allt beror på mig, jag kan inte ta mig fortare ur detta hål fortare än vad jag är berädd att göra. Att det får ta den tid det tar, jag ska kämpa och jag vet att jag har flera som hejar på mig och hjälper mig upp. Men hoppas inte för mkt, som sagt jag försöker, och jag kämpar, men om jag lyckas, det vet bara framtiden.)
Jag hittade ingen annledning till varför jag inte skulle må bra.
jag har många annledningar som jag inte riktigt förstår själv, det är för trassligt i mitt huvud. Men jag fick en klar annledning idag. Det gällde två vänner, en av dom hade det inte så bra, därför hade itne den andra kompisen det heller. Därmed itne jag heller.
Jag känner mig så maktlös som inte kan säga eller göra något. Jag skulle vilja göra allt bra för dom..
Även fast mamma säger " du kan rädda inte hela värden" så vill jag det, iaf dom som betyder så himla mkt för mig! Dom som står betyder så mkt för mig kan jag göra allt för, glömma mig själv och ge mig in i kampen för att rädda dom som står mig nära!
men det känns skönt att jag har glömt honom så gott som helt, inga tankar cirklar runt honom, jo visst om något påminner om honom, det var ju ändå 3 månader, men han sårade mig för mkt, och det gick inte, så nu är det ett minne som är förgånget. så det blev iaf lite lättare att ta mig ur detta hål, lite högre upp kom jag, men dock bara lite.
men..
En vän drog mig undan idag och sa att jag itne kunde glömma allt bara så där, vilket jag hade sagt att jag skulle göra.
Jag svarade att det kanjag väl visst, han hade ju sårat mig så , så han är nog glömd, fortare än någon trodde, även jag.
Men svaret blev att jag inte mår bra, och det beror inte bara på honom, utan hela mitt liv.
Hela mitt liv täntke jag, shit, ja allt är kanske inte bra.
Jag svarade att jag kanske trodde och tänkte att om jag försökte lura mig själv och alla att jag var ute ur detta hål så kanske jag och alla skulle tro på det.
Svaret blev att ajg måste öka min självkänsa och det skulle hon hjälpa mig med. allt det hon sa till mig var så himla fint och jag blev så rörd.
(men allt beror på mig, jag kan inte ta mig fortare ur detta hål fortare än vad jag är berädd att göra. Att det får ta den tid det tar, jag ska kämpa och jag vet att jag har flera som hejar på mig och hjälper mig upp. Men hoppas inte för mkt, som sagt jag försöker, och jag kämpar, men om jag lyckas, det vet bara framtiden.)
Jag hittade ingen annledning till varför jag inte skulle må bra.
jag har många annledningar som jag inte riktigt förstår själv, det är för trassligt i mitt huvud. Men jag fick en klar annledning idag. Det gällde två vänner, en av dom hade det inte så bra, därför hade itne den andra kompisen det heller. Därmed itne jag heller.
Jag känner mig så maktlös som inte kan säga eller göra något. Jag skulle vilja göra allt bra för dom..
Även fast mamma säger " du kan rädda inte hela värden" så vill jag det, iaf dom som betyder så himla mkt för mig! Dom som står betyder så mkt för mig kan jag göra allt för, glömma mig själv och ge mig in i kampen för att rädda dom som står mig nära!
men det känns skönt att jag har glömt honom så gott som helt, inga tankar cirklar runt honom, jo visst om något påminner om honom, det var ju ändå 3 månader, men han sårade mig för mkt, och det gick inte, så nu är det ett minne som är förgånget. så det blev iaf lite lättare att ta mig ur detta hål, lite högre upp kom jag, men dock bara lite.
Kommentarer
Trackback
