Slutet kom för det som skulle vara för evigt. . .
Jag känner ovishet om det så kallade "för evigt" , men har en innerlig önskan om att det ska vara sant att det finns något som heter så.
Det som jag trodde skulle vara för evigt avslutade jag själv pågrund av brist på känslor. Vad skulle jag göra utan känslor? inget jag kunde rå för...
Jag kämpade mycket ända till sista stund. Men det fanns inte där hur mycket jag än sökte.
Dagarna efter hans vistelse levde jag i sån ovishet att det blev en smärta som ledde till tårar om dagar och nätter och även till att jag tappade kontrollen. Men det var en enklare, och hade fullt stöd, hjälp och trygghet, så jag fick snabbt tillbaka kontrollen.
Jag var borta med blick och tanke. Förvirrad över vad jag skulle göra. och fylld av självhat.
Tillslut på tisdagen kom den dag då jag var tvungen att inse det som jag länge anat.
Att komma besked om något som skulle krossa en annan var inte lätt.
Men jag känner mig lättad, men det gör ändå så ont.
Kännt varandra i snart 2 år, och var tsm i nästan 1½ år. Det var underbara tider som jag alltid kommer minnas med ett leende. Så glad för allt han gjorde för mig.
Så klart att det gör ont.
Vet han har det värre, och vet att han är värd så mycket bättre än detta. men jag kan inte hjälpa han...
och det gör så himla ont också, att jag skadar han. vilket även skadar mig själv.
Det känns konstigt och overkligt.
Jag hoppas på en framtida vänskap, men förstår om så inte kan ske.
Jag ångar inte den20/11-08, jag är så glad för det!
jag ångar ingenting under all tid som var!
Inte att det blev så här heller... för ett förhållande utan känslor...
Men då var det inte tänkt att bli vi.
Men jag kommer sakna han.
Men det var så det var tvunget att bli.
Livet kan komma med mycket oväntat.
Och det är inget man egnetligen kan styra så.
Utan det gäller bara att ta livet som det kommer, och fånga varje ögonblick av lycka. Lev nu, för det som finns.
För man vet aldrig vad som händer.
Det som jag trodde skulle vara för evigt avslutade jag själv pågrund av brist på känslor. Vad skulle jag göra utan känslor? inget jag kunde rå för...
Jag kämpade mycket ända till sista stund. Men det fanns inte där hur mycket jag än sökte.
Dagarna efter hans vistelse levde jag i sån ovishet att det blev en smärta som ledde till tårar om dagar och nätter och även till att jag tappade kontrollen. Men det var en enklare, och hade fullt stöd, hjälp och trygghet, så jag fick snabbt tillbaka kontrollen.
Jag var borta med blick och tanke. Förvirrad över vad jag skulle göra. och fylld av självhat.
Tillslut på tisdagen kom den dag då jag var tvungen att inse det som jag länge anat.
Att komma besked om något som skulle krossa en annan var inte lätt.
Men jag känner mig lättad, men det gör ändå så ont.
Kännt varandra i snart 2 år, och var tsm i nästan 1½ år. Det var underbara tider som jag alltid kommer minnas med ett leende. Så glad för allt han gjorde för mig.
Så klart att det gör ont.
Vet han har det värre, och vet att han är värd så mycket bättre än detta. men jag kan inte hjälpa han...
och det gör så himla ont också, att jag skadar han. vilket även skadar mig själv.
Det känns konstigt och overkligt.
Jag hoppas på en framtida vänskap, men förstår om så inte kan ske.
Jag ångar inte den20/11-08, jag är så glad för det!
jag ångar ingenting under all tid som var!
Inte att det blev så här heller... för ett förhållande utan känslor...
Men då var det inte tänkt att bli vi.
Men jag kommer sakna han.
Men det var så det var tvunget att bli.
Livet kan komma med mycket oväntat.
Och det är inget man egnetligen kan styra så.
Utan det gäller bara att ta livet som det kommer, och fånga varje ögonblick av lycka. Lev nu, för det som finns.
För man vet aldrig vad som händer.
Kommentarer
Postat av: linda
här trodde du inte att du skulle stå för 6 månader sedan, undrar då vart du är 6 månader framåt...lr varför inte , vart e du om 1 år?
Postat av: ...
du vet att det inte var den 8/11 det var den 20/11...
Postat av: Jossan
näe, det hade jag aldrig kunnat tro! asså shit, att mitt liv skulle ändras så här trodde jag inte.
ja, man kan ju fundera. ska bli intressant att se.
Förlåt!! jag var så himla trött igår! kl var likosm 20 i 3 . jo jag vet..
Trackback
