insideofmyheart

helgen var toppen! =D men skriver mer om det en annan kväll.för är massa bilder också =)

Idag började jag med mitt träningsprogram (via idrotten på skolan) och min plan är att springa.
Då jag börjar springa, känns det så befriande skönt och jag njuter i fulla drag då mina fötter flyger fram över marken steg för steg( nåja kanske inte flyger, men iaf tar sig frammåt i en joggande takt) Musiken på hög volym. Lite smått soligt ute, halkyligt. 20 i 9 på morgonen. Jo helt okej då det var skoltid.
Jag tog mig joggandes runt ett varv (ca 2.5 km) utan att stanna. Sen sätter jag mig ner 2-3 min innan jag reser mig och börjar jogga igen. Andra varvet går också bra, men ja nog tar det mycket viljestyra. Det krävdes redan under första varvet, men nu var det ännu mer som behövdes. Jag tog mig utan att stanna runt andra varvet också.
Sen bestämmer jag mig för att om jag inte stannar kan jag springa hur länge som helst. Mina tankar var att om tex slavarna kunde arbeta så hårt i månader, år. så kunde jag väl jogga utan att stanna några kilometer. Men jag har inte sprunigt på länge, och har blivit trött redan från första varvet, för att inte tala om andra. men jag ignonerade det bara. Då jag kände att det gick trögare, ja då började jag jobba fortare.
Tillslut började mina ben vingla och skaka, men jag brydde mig inte så mycket. och tillslut ramla jag och låg där väldigt snopet på marken. Nog gjorde det ont i hela kroppen- spec benen och lungorna. men näe jag reser mig hyfsat fort iaf och börjar jogga igen. fortare denna gång. Tillslut faller jag igen....
Då det var uppförsbackar och då jag började närma mig marken eller blev tröttare , då sprang jag fortare. tyckte att om andra kunde så kunde jag. och en gång skulle inte vara någon fara att springa som en idiot. Menjag föll yttligare igen. men efter den gången blev jag smarare, innan jag kände jag skulle ramla , då benen började vingla så stannade jag. och var helt dåsig, tokslut och försökte vingla fram. så så höll jag på, joggade, sprang, stanna en halv minut, och började jogga ibland. sista 200 meterna sprang jag så fort jag nu kunde..
Asså så himla fördömt envis jag ska vara =S
och inte drack jag vatten efter heller :S
oc var för trött för att ens tänka på stretcing.
så därför, utan en större frukost innan eller vatten innan så blev det lite drygt sen.
Fram till lunch fick jag koncentrera mig på att ta mig frammåt, men föll pinsamt nog ihop några gånger då benen bara vek sig, oftast efter en trappa :S fick huvudvärk , var supersömning, och frös. Efter lunchen gick det bättre.
Tack Brade och Malin för ni tvinga i mig vatten och socker  hjälpte mig och inte skrattade för mycket åt mig =)

Ja nog idiotförklarade jag mig mycket för att jag var så himla envis.. men nu vet jag att man kan klara det man vill, bara man är lite envis av sig! dock kankse inte så himla bra. haha  och pinsamt värre aja kul att testa vad man klarar^^ =P

Näe nu ska jag kasta mig i säng, är så sjukt trött.

Hoppas ni haft en bra måndag =)

i morgon  börjar jag en körkortsteori kurs! =P