insideofmyheart

Så var jag 18 år.
Som min syster påpeka, jag har nog lite åldernoja, eller en för tidig 30årskris.  Är så sjukt stressad över hur jag ska hinna med hela livet. Det känns som att snart har jag tagit studenten, har ett fast jobb, är gift, har barn, barnbarn och är död. Är så rädd över att jag snart är pensionerad och död fortare än jag kommer hinna uppleva allt i livet. Men så är det nog inte riktigt. Visst åren går fortare och fortare, men nog är det allt länge tills jag är 80+.


Men nu när jag ska leva mitt liv, då är det så mycket jag vill göra. Och ibland känns det sjukt tråkigt över att ha de närmsta 3-5 åren planerade men ibland känns det skönt att veta vad jag ska göra efter studenten och slipper att förvirring som de alla andra flesta har.

Men min nuvarande plan (och har varit det i snart 3 år)så ska jag ta studenten nästa år. Sen hoppas jag för allt i världen att jag kommer in på Strömbäcks folkhögskola med utbildning för Journalist. (för jag har ingen plan b, och kan inte komma på någon hur mycket jag än funderar.) Det kommer innebära sammanlagt minst 14 000 kr, och 2 år av mitt liv. Och att det är två år känns jävligt skönt jämfört med alla som ska plugga omkring 5 år. Under tiden är dessutom min plan att bo hemma för jag fruktar verkligen studielånen som man i slutändan kan landa på med runt 500 000 kr. (det är en stoor skräck för mig, att jag hellre bor hemma, trots jag så himla mycket vill ha en egen lägenhet jag får rå om. (med Dennis) )
Men det är faktiskt väldigt bekvämt att bo hemma och framförallt billigt. Samt i ärlighetens namn har jag lite svårt att slita mig från den där ”tryggheten” som finns i och med att bo hemma med föräldrarna. Japp där var det sagt. Men det är faktiskt också lite mysigt att bo med familjen, och att ha semestrar tillsammans och allt sånt. Men så snart jag har pengar, ja då ska jag också växa upp.
Men nog överväger drömmen om att flytta hemifrån snart. men pengar är som sagt ett problem på den fronten.

Nu har jag fått ett sommarjobb, som jag förhoppningsvis kan ha för att tjäna in extra pengar sen efter sommaren också. *Hoppas hoppas *

Min andra plan för hösten är också att jag SKA ta körkortet. Dock kostar det så jävulst mycket med pengar.

Till hösten ska jag även fortsätta med karaten har jag bestämt mig för. Med mitt nya bruna bälte ska jag så småningom få hjälpa till att hålla i en träning själv i veckan (=supernervöst!! )  Dessutom ska jag peppa mig så pass mycket att jag vågar följa med på någon tävling och kamma hem något pris (för det har jag möjlighet för att göra, för jag är mot förväntan, snabb och hyfsad duktig då det gäller fajtning)

Ett annat mål jag har är att jag ska skapa en bra, hållbar balans gällande mitt umgängesliv, allt ifrån familj, kompisar och pojkvän.  Jag ska se till så jag håller mig på god fot på alla fronter och jag ska ha kul och undvika trassel som det var massvis av tidigare. Jag ska hålla god kontakt med alla parter och jag ska lyckas att balansera!

På nått himla vänster ska jag försöka växa. (inte längden och skratta ni som tycker jag är kort ;) )Utan jag ska växa inombords. Jag ska bli mycket mer självsäkrare, gällande mig själv och att hantera alla möjliga situationer. Jag ska våga ta för mig gällande allt, samt säga vad jag tycker. (självklart inom lämpliga mått) Jag ska också vara mindre orolig för allt. och sist en klapp på axeln och ett löfte om att fortsätta ta vara på alla ögonblick som är utöver det extra. ( det borde alla göra, ”Fånga ögonblicken!”)
(Dessa meningar var troligen för mycket ord som är så lätta att skriva men mycket svårare att genomföra)

Nästa sommar ska jag verkligen försöka ta mig utomlands med de alla som vill. Har som plan att göra en sista mintuten resa med systrar som vill, och nu efter massvis med år äntligen göra den där planerade resan.

Med tjejkompisar ska vi försöka att ta oss ut i Europa, nåja åtminstone utanför norrland.

Men vår plan ligger på att tågluffa genom Europa, sen om det bara är drömmar eller blir verklighet är en senare fråga.

Två små roliga mål jag har innan jag fyller 30, och som jag ska våga genomföra är att,

1.       Hoppa fallskärm! Det vore så otroligt coolt, men jag vill inte hoppa själv, utan vill hoppa med en erfaren och så får jag bara göra ett engångshopp typ. (med andra ord, för feg för att göra det själv )

2.       Hoppa Bungyjump! Jag vet inte varför jag lockas till att kasta mig handlöst ut i luften och sen falla fritt. Men båda dessa grejer är saker jag länge velat göra, utan att veta varför, utan mest för att ha gjort det!

Livet är till för att levas!