snubblar fram

Allt gick ju så jävla bra. För bra, jag visste det... seriöst, sluta fälla mig...
Känner hur jag snubblar fram mer och mer, förvirrad, och ledsen.
Inget går som det ska.
och sluta dö från mig...
Jag behöver hjälp framåt att fixa alla nya etapper, jag behöver INTE flera slag i ryggen eller krokben..
håll bara upp mig. Känns som jag vinglar på kanten.. Helt naturliga saker. Men varför måste allt vara så svårt...
inget blir som det ska..
hur svårt ska det vara att börja om? Varför kan jag inte bara va som alla andra...
och så fort jag börjar öppna ögonen efter förra slaget så snubblar jag över nästa steg. Gick barfota hem inatt. I mörkret. Kände mig precis som jag gör inombords.
förvirrad, ledsen, kall och snubblande..
 
åh blä.

I´ll never give up

Feeling my way through the darkness
Guided by a beating heart
I can't  tell where the journey will end
But I know where it starts
They tell me  I'm too young to understand
They say I'm caught up in a dream
Well life  will pass me by if I don't open up my eyes
Well that's fine by me

 
So wake me up when it's all over
When I'm wiser and I'm  older
All this time I was finding myself
And I didn't know I was  lost

I tried carrying the weight of the world
But I only  have two hands
I hope I get the chance to travel the world
And I don't  have any plans
I wish that I could stay forever this young
Not afraid to  close my eyes
Life's a game made for everyone And love is a prize

 So wake me up when it's all over
When I'm wiser and I'm  older
All this time I was finding myself
And I didn't know I was  lost
I didn't know I was lost
I didn't know I was lost
I didn't know  I was lost
I didn't know I was lost

wake me up - Gavin Mikhail

RSS 2.0